#140 Förbättring

Jag hade som vana att skriva upp saker jag ville förbättra med mig själv när jag var yngre. Något jag slutat med, förmodligen för att mycket att saker jag vill förbättra mig med är kopplade till pengar. D.v.s kläder, smink och skönhets saker. Sedan har annat som t.ex att jag ska ta lärdom av saker och skapa mer förståelse och den typen av saker hamnar mer bakvattnet, det ligger alltid där bak och skvalpar men det når inte riktigt fram till mitt medvetna dä jag bearbetar saker aktivt.

Jag har bestämt att jag ska bli bättre på att lägga mig i tid och fokusera på att använda mig utav rätt timmar på dygnet. Jag är en riktig natt person och det är något jag trivs med, men jag känner att en dag kommer den tiden vara över och mitt nattdjur kommer att försvinna som någon sorts mogen tråkmåns. Men samtidigt känner jag att mitt liv är så kort och jag vill uppleva och få ut så mycket jag kan av det. Därför vill jag också ha fina kläder och göra sånt jag vill samt uppleva dagen på ett balaserat sätt.

Något annat är att jag har brottats med något som skulle kallas ego inom mig själv, t.ex. med min fästman om han säger att han inte hört att jag sagt något och jag vet att jag sagt det kan jag bli extremt frustrerad. Den frustrationen uppkommer med exakt samma känsla av massa olika konstiga saker och det verkar som att det handlar om mitt undermedvetna, mitt undermedvetna försöker säga något till mig och "lägger sig i" och petar på mig i alla möjliga olika situationer som handlar om mig och andra människor. Samma frustration jag känner inför när min 17 åriga kollega med exakt samma arbetsuppgifter som mig försöker vara min chef eller när min fästman har en helt annat uppfattning om verkligheten och ord står mot ord så känner jag samma sak. Då kommer ett sting av hopplöshet och ilska. Jag blir arg som ett barn utan makt och jag blir långsint irriterad, det är som ett hinder jag itne kan gå runt, något jag bara stångar rakt in i. Det känns fel i hela min kropp men min hjärna verkar inte ha någon annan lösning, vilket innebär att jag får nöja mig med att känna min ilska inombords och wannabe pedagogisk försöker jag att vara neutral och logisk. Samtisigt har jag svårt att separera mitt ego, mina känslor och rätt och fel från varandra, det är otroligt svårt och klurigt.
 
 
 

Kommentera här: