#181 Ändad

Någonstans har jag alltid trott att samma energi, drivkraft och "syfte" inom mig alltid skulle finnas kvar. Men det gör den inte, det har bytts ut mot något helt annat. Det är ju min energi, men känns inte riktigt som "jag", det är inte samma "starka" kraft i det nya "jag". Förut var jag fylld med en kamp för frihet och människors lika värde och en drivkraft av att alltid göra det jag själv ville, oberoende av allting annat. Nu är jag fylld av fåfänga, materiell ångest, empati och själv uppoffrande. Det är kanske så det är att gå från barn till vuxen. Man inser helt plötsligt behov som tar över och känns viktigare och sen långsamt men säkert finns inte de tomma hyllorna i förrådet kvar, där man alltid tänkt att "ja senare ska jag lägga in lite nytt, ge det lite uppmärksamhet och uppmuntran". Tanken skrämmer mig och gör mig osäker om jag väljer rätt, det är en så absolut konsekvens. Just innan man kommit till vändpunkten känns allt flytande och fjärran, men sen en dag har tiden bara rullat iväg, man står där med sitt förflutna och inser att man har valt bort det man tror på, för länge sedan.

Jag är ingen person som tror att vi slutar att utvecklas, men hur kan man hitta tillbaka till något sedan länge bortglömt och bort prioriterat? Kanske är det som med att simma och cykla, kunskapen finns alltid där i ryggmärgen om man bara har viljan eller hanar en situation som nöden kräver...

Hur som helst önskar jag alla ett gott nytt år med mycket lycka. För mig hoppas jag att år 2015 blir året jag kommer vidare i livet, lämnar saker bakom mig och vågar konfrontera mig själv mer.

Mitt nyårslöfte är att jag ska konfrontera mig själv, inte spela upp scener eller blanda in medmännsikor som medoffer i mina svegheter och klandra min omgivning för de inte dela samma uppfattning som mig vad det är som är viktigt att ta hänsyn till. Sen blir man svag om man inte ser sin egen roll och ansvar i situationer...

Kommentera här: